Klimat och miljö
   

Klimat och miljö

1. Vad ingår i begreppet ”klimat”?*

Rätt svar:

Klimat står för de genomsnittliga fysiska förhållandena på en plats – alltså sånt som temperatur, vindstyrka, molnighet, luftfuktighet, lufttryck, nederbörd, med mera. Ofta talar man om väder och klimat som om det vore samma sak, men det är det inte. Skillnaden är att när man talar om väder menar man hur det är på en plats just nu. Man kan titta ut genom fönstret och tycka ”åh vilket ruggigt väder vi har idag”. Klimat däremot beskriver hur vädret har varit på en plats under lång tid.

Fotograf: Tomas Jönsson

Meteorologer studerar och rapporterar om vädret dag för dag.

Klimatforskare studerar och beskriver det på längre sikt – ofta perioder på 30 år.

Det är då man ser de klimatförändringar som nu oroar oss.

Att studera klimatet har blivit allt viktigare.

Bland annat kontrolleras klimatförändringarna via de små satelliter som kontinuerligt skjuts upp från Esrange utanför Kiruna.

Norrbotten har på så vis stärkt sin roll som Europas rymdcentrum.

Det gör regionen till en av de viktigaste aktörerna i utvecklingen av Arktis.

Norrbotten kan bli världsledande på att bygga hållbara, attraktiva samhällen i kallt klimat.

Dem bygger man med hög kvalitet i arkitektur, fysisk planering, energieffektivitet och miljövänligt tänkande – med bevarade natur- och kulturvärden.

 

Vad menas med begreppet ”miljö”?*

Rätt svar:

Miljö är omgivningen, alltså allt det som finns runt omkring oss. Man använder ofta ordet miljö när man talar om den yttre miljön, till exempel naturen. Social miljö, är det sociala sammanhang i vilket en person lever. Den sociala miljön omfattar såväl levnadsvillkor, arbetsförhållanden, inkomst, utbildning samt olika sociala och kulturella sammanhang.

Fotograf: Maria Åsén

När vi pratar om den hotande miljöförstöringen handlar det om den påverkan som all mänsklig verksamhet har på den miljön och klimatet

Vi alla påverkar miljön genom våra vanor – eller ovanor.

Vi gör det genom hur vi färdas och reser, hur vi äter och konsumerar.

I första hand sker miljöpåverkan genom utsläpp från industrier till luft, vatten och jord, samt avgaser och föroreningar från bilar och flyg.

Det leder till de negativa klimatförändringar som vi ser ökat under en längre tid.

Vilka är de vanligaste gaserna som bidrar till den så kallade växthuseffekten?*

Rätt svar:

Det finns flera anledningar till att mängden växthusgaser ökar i atmosfären. Den största är förbränningen av fossila bränslen. En annan är skogsavverkning. Även jordbruket orsakar stora utsläpp av växthusgaser.

Vattenånga, koldioxid, dikväveoxid, metan och ozon är alltså det vi kallar växthusgaser. De finns naturligt i atmosfären som omger jorden och absorberar en del av den värmestrålning som kommer från solens strålar.

Fenomenet kallas för växthuseffekten och den är nödvändig för allt liv på jorden. Utan den naturliga växthuseffekten skulle jorden vara ungefär 30 grader kallare än den är idag. Växthusgaserna fungerar ungefär som ett täcke som håller jorden lagom varm.

När mängden växthusgaser i atmosfären ökar förstärks växthuseffekten. Det är som att lägga en extra filt över jorden, vilket leder till att jordens medeltemperatur ökar. Det är den här temperaturökningen som kallas global uppvärmning och den globala uppvärmningen är orsaken till att klimatet förändras.

Mer om växthuseffekten

Vad innehåller Agenda 2030?*

Rätt svar:

Agenda 2030 innehåller 17 globala mål för hållbar utveckling. Agendan antogs av FN 2015 och 193 länder har antagit målen. Huvudsyftet är att fram till 2030 ha nått en hållbar utveckling runt om på jorden – socialt, ekonomiskt och miljömässigt.

I Sverige är alla statsråd i regeringen ansvariga för genomförandet av Agenda 2030 inom sina respektive ansvarsområden. Två statsråd har även ett särskilt ansvar för det nationella respektive internationella genomförandet. Hur de globala målen uppnås beror också av engagemanget från andra aktörer såsom frivilligorganisationer, näringsliv, fackliga organisationer och akademi.

Sverige har bland annat 16 miljömål som riktmärken i miljöarbetet.

Listan är upprättad för att Sverige år 2050 ska ha nått de högt ställda målen för den nationella klimat-, miljö- och energipolitiken. Sverige ska då inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären.

Också Region Norrbotten ska ta ansvar för den sociala, ekologiska och ekonomiska hållbarheten – det som är hörnstenarna i Agenda 2030.

Mer om Agenda 2030

Hur stort ska Norrbottens nettoutsläpp av växthusgaser vara 2045?*

Rätt svar:

Det mål som är angett i RUS är att Norrbottens ska begränsa sin miljöpåverkan genom att nettoutsläppen av växthusgaser 2045 ska ha minskat till noll.

Foto: iStock bildbyrå

Vi behöver använda energin mer effektivt men också växla över från fossila bränslen till förnybar energi. I Markbygden utanför Piteå byggs en av Europas största vindkraftsparker som, när den är klar, kommer att ha ca 1 100 vindkraftverk och producera nästan 7% av Sveriges totala elproduktion.

Stålindustrin i Norrbotten står för de största utsläppen av koldioxid, en av växthusgaserna. Inrikesflyget, bil- och båttrafiken, skotrar/terrängfordon och jordbruket står också för betydande utsläpp av växthusgaser,

LKAB har beslutat att nästa huvudnivå ska bli världens första fossilfria gruva.

Tillsammans med SSAB och Vattenfall driver gruvföretaget ett projekt, HYBRIT, där man bygger en världsunik pilotanläggning för att kunna producera fossilfritt stål – Hybrit.

Målet är att ha en helt fossilfri process för ståltillverkning 2035.

Det kan sänka Sveriges totala koldioxidutsläpp med 10 procent.

Det är ett led i att Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland.

Ibland uppstår konflikter mellan olika intressen i Norrbotten.

Det kan handla om att ge näringslivet optimala förutsättningar för tillväxt och utveckling – samtidigt som vi vill säkra viktiga natur- och kulturvärden.

Men Region Norrbotten behöver både gruvor och rennäring.

Det är en stor utmaning att göra kloka avvägningar.

Vi vill växa ekonomiskt och befolkningsmässigt – men vill samtidigt minimera belastning på värdefull miljö.

För att utveckla ett hållbart Norrbotten krävs samordning, kunskap och mod från alla sektorer för att möta den tillväxt vi behöver.

5 tips på vad du kan göra för klimatet

Mer om förnybar energi

Vilken blev Sveriges första EKO-kommun för mer än 35 år sedan?*

Rätt svar:

Övertorneå kommun är Sveriges första ekokommun. Redan 1983 började kommunen att arbetat aktivt med frågor som gällde miljö och hållbar utveckling.

Fotograf: Maria Åsén

Begreppet Ekokommun lanserades 1980 i Norden av den finska kommunen Suomussalmi och tre år senare följde alltså Övertorneå efter.

Basen var den fina miljön, den lokala näringslivsstrukturen och den lokala livsstilen.

Genom samspel med naturen skulle det gå att skapa nya arbetstillfällen.

Prefixet Eko- var först bara en förkortning av ekologi, men kom med tiden att också att stå för ekonomi.

”Ekonomisk utveckling och ekologisk balans ska således förenas i en och samma utvecklingsstrategi. Detta tror vi är det bästa sättet att dra nytta av kommunens fördelar och åstadkomma en utveckling av bygden”, skrev man i handlingsprogrammet för Stiftelsen Ekotopen i Övertorneå.

I Övertorneå var det först fokus på ekologisk odling av grönsaker, bland annat på suveränitetsholmarna i Torne älv.

Några andra satsningar i Ekokommunen Övertorneå:

Bygget av vindkraftverk i Aapua med sju vindsnurror i drift.

Nästan fria bussresor inom kommunen.

Gratis Ecodriving för gymnasieeleverna.

KRAV-måltider i skolan.

Konvertering av kommunala fossilbränsleanläggningar till förnyelsebar energi.

Numera finns det 106 ekokommuner och 5 ekoregioner i Sverige.

Hur stor del av Norrbottens befolkning använde kollektivtrafiken 2017?*

Rätt svar:

Bara cirka 10 procent av norrbottningarna reser kollektivt i dag. Målet i RUS är att 25 procent ska göra det 2030.

Fotograf: Petra Isaksson

I Norrbotten bor cirka 60 procent av länets befolkning längs kusten. Förutsättningarna för att bo, leva och verka skiljer sig åt mellan olika delar av länet, men i sin helhet karaktäriseras regionen av långa avstånd och restider till samhällsservice, utbildning och arbete. Tillgänglighet i ett hållbart samhälle innebär också tillgänglighet för hållbar landsbygd.

Minskade restider är en viktig förutsättning för samhällsutveckling, bättre pendlingsmöjligheter, kompetensförsörjning och kulturutbyte. Det är också en förutsättning för större arbetsmarknadsregioner som ger norrbottningen tillgång till en bredare arbetsmarknad.

Regional utvecklingsstrategi

Vad heter det förnybara drivmedel som SunPine i Piteå producerar?*

Rätt svar:

SunPine i Piteå är världsledande i framställningen av talldiesel – som kallas den andra generationens förnyelsebara drivmedel. Råvaran är en biprodukt från pappers- och massatillverkningen.

 

Fotograf: Anders Alm

Företaget investerar nu en kvarts miljard kronor i en ny anläggning för att öka kapaciteten i sin produktion av talldiesel med 50 procent.
Det är en viktig satsning eftersom transportsektorn i Norrbottens både vill och måste öka andelen förnybara drivmedel.
Andelen var bara 10 procent 2013.
Målet är att den andelen 2030 ska vara över 80 procent.

Hur många personer flyger till och från Luleå Airport på ett år? *

Rätt svar:

Varje år är det mer än 1,2 miljoner passagerare som flyger från eller kommer till Luleå Airport.

Fotograf: Maria Åsén

Besöksnäringen växer snabbt och antalet internationella turister i regionen blir allt större.

Det är därför nödvändigt med tillgänglighet till flyg, fungerande nattågstrafik och god standard på det mindre vägnätet.

Flygtrafiken till och från Norrbotten kommer att förbli det enda rimliga alternativet för att ha kontakt med övriga Sverige och världen i övrigt.

RUS pekar på att det gäller att stötta forskningen och utvecklingen av ny teknik och förnybara bränslen – för alla trafikslag.

Infrastrukturen är en viktig framtidsfråga.

Platser med bra kommunikationer har bättre förutsättningar för tillväxt.

För Norrbotten är Norrbotniabanan, sjöfartssatsningen Malmporten och dubbelspår på Malmbanan nödvändiga satsningar.

Hela järnvägsnätet behöver stärkas för att klara en stabil och kvalitativ gods- och persontrafik.

Hur stor del av Sveriges elproduktion kommer från Lule älv? *

Rätt svar:

En niondel av Sveriges hela elproduktion kommer alltså från vattenkraftverken i Lule älv.

Fotograf: Maria Åsén

Ingen annan älv i landet genererar lika mycket elkraft som Luleälven: 14,7 TWh – eller terawattimmar.
Det är en fjärdedel av landets totala vattenkraftproduktion och alltså en niondel av landets totala elproduktion.
1 TWh är 100 miljarder kWh, kilowattimmar, och det räcker till Stockholms kommuns elförbrukning under cirka 1,5 år.
Det är dessutom förnybar energi.
Tillgången till den rena energin var ett avgörande argument för att Facebook skulle välja att etablera sig i Norrbotten.
Energi- och miljöteknik och elintensiva etableringar har en lovande framtid i Norrbotten, inte minst tack vare vår stora tillgång på förnyelsebar vattenkraft och skog.

Vad innebär uttrycket ”cirkulär ekonomi”?*

Rätt svar:

Uttrycket cirkulär ekonomi är inspirerat av naturens kretslopp. Det innebär en strävan att återvinna, att se avfall som råvara och att dela på produktionsmedel och varor i stället för att var och en ska äga dem. Produkter ska vara lätta att återvinna så att de inte skapar miljöförstöring. Biologiskt material ska kunna komposteras och övrigt material ska kunna återanvändas. Ett mer miljövänligt sätt att leva, helt enkelt.

Mycket handlar ju om hur vi agerar som privatpersoner och konsumenter.

Vi producerar och konsumerar mer varor och tjänster – reser mer, lever längre och vill bo i allt tätare miljöer.

Var och en av oss gör därmed ett större miljöavtryck.

Vi måste fundera på hur vi kan välja nya metoder och produkter som minskar belastningen på miljön.

Var och en av oss måste fundera på hur vi lever.

Till exempel på vad vi äter.

Hur stor del av världens utsläpp av växthusgaser kommer från köttproduktion?*

Rätt svar:

FN:s jordbruksorgan Unesco har beräknat att 17 procent av de så kallade växthusgaserna kommer från olika delar av köttproduktion. Enligt Svenska livsmedelsverket våren 2018 var det nästan 15 procent av världens totala utsläpp av växthusgaser som kommer från köttkonsumtionen. Det är mer än utsläppen från världens bilar, flygplan och andra transportmedel.

Fotograf: Anders Alm

En stor del av vår miljöpåverkan kommer alltså från både produktionen och konsumtionen av livsmedel.

Miljoner kor som föds upp för att ätas släpper ut stora mängder metan, som är en mycket kraftigare växthusgas än koldioxid.

Köttproduktionen utgör därför det största hotet mot den biologiska mångfalden, globalt sett.

Det är därför viktigt att fundera över vad vi äter – och att vi i högre utsträckning äter vegetariskt.

Intresset för växtbaserad mat ökar nu också stadigt.

Det lokalodlade är också miljömässigt bättre än det avlägset producerade och långväga transporterade.

Norrbottens gröna näringar har därför goda växtförutsättningar, inte bara bokstavligt.

Genom att gå över till förnybara energikällor och satsa på produktion av bioenergi får jord- och skogsbruket helt nya möjligheter till tillväxt.

Vi ska öka den regionala försörjningen av drivmedel och energi från de gröna näringarna.

Lokal- och närproducerade livsmedel ska bli allt mer synliga i våra butiker.

Offentliga aktörer kan driva på genom att göra lokala inköp till sina verksamheter.

Det stärker oss som län – ett Norrbotten för alla.

Mer om mänsklig påverkan på miljö och klimat

Berätta gärna för dina vänner om Norrbotten för alla!